Under uppstartINNEHÅLLET EJ KVALITETSSÄKRAT Materialbeskrivingarna är tester i hur vi skulle kunna kategorisera och beskriva material i vår databas. Karaktäriseras av hög hårdhet och hög seghet. Härdas och anlöps till martensitisk struktur genom hela detaljen. Beskrivning Materialstruktur och framträdande egenskaper - Seghet I konstruktioner som medför att stålet ska ta emot och absorbera kraftigt pålagda spänningar är det viktigt med hög seghet för att undvika sprickbildning. - Hårdhet Härdning och anlöpning utförs i syfte att stålet ska bli hårt och samtidigt segt vilket ger goda resultat i sträck och brottgränsmätningar. Hög hårdhet (60 HRC) och sprödhet kan erhållas vid induktionshärdning av stålet. - Sträckgräns Hög sträckgräns bidrar till att spänningar som uppstår i stålet kan variera inom ett större intervall, hög spänning i stålet krävs för att uppnå plastisk deformation. - Brottgräns Kraftiga spänningar kan få stålet att gå sönder helt. Seghärdningsstål klarar av stora spänningar innan brott uppstår då brottgränsen är hög. Anlöpning Anlöpning är en värmebehandlingsprocess som normalt utförs efter härdningsprocesser. Syftet är att hela godsets struktur ska omvandlas till en martensitisk struktur samt att erhålla en sänkning av hårdhet och ökning av seghet. Läs merBrottgräns Mängden dragkraft ett material kan motstå innan brott uppstår. Läs merHårdhet En metalls motstånd mot lokal plastisk deformation som uppstår vid tex repning eller skärande bearbetning. Läs merInduktionshärdning Materialegenskapsförändrande bearbetning där materialets yta snabbt via induktion hettas upp och genomgår släckning i vatten eller olja för att bilda en hård martensit på dess yta. Läs merPlastisk deformation Formförändring av material genom att lägga på en så pass stor kraft att den elastiska förmågan överskrids och den inre strukturen förskjuts. Efter att kraften avlägsnas sker en viss återfjädring för de flesta material. Seghet Ett materials förmåga att motstå fortsatt tillväxt av en initierad spricka Läs merSprödhet Ett materials oförmåga att motstå fortsatt tillväxt av en initierad spricka Läs merSträckgräns Kraften som krävs för att uppnå plastisk (bestående) deformation hos en metall. Läs mer Typiska applikationer Varierande konstruktioner i form av broar och kranar samt maskindelar T.ex. vevstakar. Framställning Genom masugnsprocessen och efterföljanande smältprocesser framställs råjärn från järnmalm. En förlegering och fördesoxidation med exempelvis Si, Mn, Al utförs ofta då råstålet tappas från konvertern eller ljusbågsugnen till skänken. I de fall man helt utgår ifrån returstål med rätt legeringsämnen ersätts masugnsprocessen av smältning i ljusbågsugn efterföljt av raffineringsprocesser. Smältan formas sedan vanligtvis antingen till slabbs och billets genom Stränggjutning eller till olika profiler genom Götgjutning. Dessa råformat formas därefter genom valsning eller smidning till lagerstandarder eller till specialdimensioner anpassade efter kundspecifika format. Innan leverans till kund tillhandahåller de flesta producenter ytterligare kundanpassning genom tex svarvning, slipning och riktning för att minimera behovet av bearbetning ute hos kund. Därefter härdas stålet med uppföljning av två anlöpningar med syfte att omvandla kvarvarande restaustenit till martensitisk struktur. Billets Stränggjutna fyrkantämen från 100x100mm till 180x180mm. Götgjutning Gjutning av massiva råämnen i metall. Läs merJärnmalm Råmaterial bruten från en gruva och innehållandes en majoritet järnoxid som sedan används för framställning av råjärn. Järnmalmen anrikas för att öka procentuella mängden järnoxid och reducera mängden oönskade ämnen. Läs merStränggjutning Gjutmetod som genom kraftig vattenkylning skapar en oavbruten gjutsträng Läs mer