Stränggjutning

Stålsmälta tappas från en skänk [1] till en mellanliggande buffert [2], även kallad gjutlåda, för att kunna säkerställa att rätt mängd stålsmälta finns att tillgå under gjutprocessen. Hela chargen, dvs all smälta i skänken, gjuts på en gång då stränggjutning är en kontinuerlig process. Startande av en ny sträng är komplicerat, varför man försöker att undvika att bryta gjutningen.

 

Ett skiljemedel tillförs samtidigt som smältan passerar en kraftigt vattenkyld gjutform [3] där smältan löpande kan tillföras ovanifrån och vidare ut genom en öppning som formar gjutsträngens tvärsnitt. På grund av den kraftiga vattenkylningen skapas ett skal som omger smältan efter passering genom gjutformen. Inuti skalet är stålet fortfarande i smältfas.

 

Efter gjutformen har smältan antagit formen av en gjutsträng, vilken vattenkyls samtidigt som den transporteras längs valsar fram till en skärstation [4]. Vattenkylning bidrar till att gjutsträngen stelnar, vilket innebär att materialet övergår från smältfas till fastfas. 

 

När gjutsträngen nått skärstationen är metallen fortfarande väldigt het, vilket innebär att skärning sällan behöver ske med fysiska verktyg samt stor kraft, utan kan skäras med syrgas.

 

Beroende på form och storlekt så kallas de färdiga ämnena för billets, blooms, slabs eller rounds. Beroende på materialsammansättning så genomgår de ibland en ytkonditionering för att avlägsna ytdefekter som annars kan förvärras och leda till stora materialfel under vidare formning.