Under uppstartINNEHÅLLET EJ KVALITETSSÄKRAT Materialbeskrivingarna är tester i hur vi skulle kunna kategorisera och beskriva material i vår databas. Karaktäriseras av hög seghet och mycket god duktilitet. Kolhalt i intervallet 0.3-0,6 Vikts-%. Beskrivning Materialstruktur och framträdande egenskaper - DuktilitetStålets förmåga att motverka bildning av sprickor. I kombination med seghet får stålet lång livslängd då kryp i materialet tar väldigt lång tid innan det når brottskedet. Med ökad kolhalt försämras duktilitet och seghet, trots detta är dessa egenskaper det mellankolhaltiga stålets främsta. - SeghetI konstruktioner som medför att stålet ska ta emot och absorbera kraftigt pålagda spänningar är det viktigt med hög seghet för att undvika sprickbildning. - SkärbarhetLåg hårdhet i stålet gör deformationen enkel vid skärande bearbetning då stålet processas till önskad form och dimension. Skärande bearbetning utförs innan härdning och anlöpning då det mellankolhaltiga stålet kan nå 60 HRC i denna värmebehandlingsprocess. - SvetsbarhetDen låga kolhalten i kolstålet möjliggör svetsning, dock inte lika bra som lågkolhaltigt stål. Svetsbarhet möjliggör reparation och även konstruktion av komplexa former. Anlöpning Anlöpning är en värmebehandlingsprocess som normalt utförs efter härdningsprocesser. Syftet är att hela godsets struktur ska omvandlas till en martensitisk struktur samt att erhålla en sänkning av hårdhet och ökning av seghet. Läs merDuktilitet Ett materials förmåga att genomgå permanent deformering utan att sprickor initieras. Läs merHårdhet En metalls motstånd mot lokal plastisk deformation som uppstår vid tex repning eller skärande bearbetning. Läs merLågkolhaltigt stål Karaktäriseras av dess Konkurrenskraftiga pris. Segt stål med kolhalt upp till 0,2 Vikts-%. Läs merSeghet Ett materials förmåga att motstå fortsatt tillväxt av en initierad spricka Läs merSvetsbarhet Metallens förmåga att svetsas för att sedan behålla dess egenskaper och prestanda under sin livstid. Läs mer Typiska applikationer Järnväg, maskinaxlar och fjädrar. Framställning Genom masugnsprocessen och efterföljanande smältprocesser framställs råjärn från järnmalm. En förlegering och fördesoxidation med exempelvis Si, Mn, Al utförs ofta då råstålet tappas från konvertern eller ljusbågsugnen till skänken. I de fall man helt utgår ifrån returstål med rätt legeringsämnen ersätts masugnsprocessen av smältning i ljusbågsugn efterföljt av raffineringsprocesser. Smältan formas sedan vanligtvis antingen till slabbs och billets genom Stränggjutning eller till olika profiler genom Götgjutning. Dessa råformat formas därefter genom valsning eller smidning till lagerstandarder eller till specialdimensioner anpassade efter kundspecifika format. Innan leverans till kund tillhandahåller de flesta producenter ytterligare kundanpassning genom tex svarvning, slipning och riktning för att minimera behovet av bearbetning ute hos kund. Därefter härdas och anlöps stålet för att uppnå slutliga egenskaper, även en normalisering kan avsluta tillverkningsprocessen. Billets Stränggjutna fyrkantämen från 100x100mm till 180x180mm. Götgjutning Gjutning av massiva råämnen i metall. Läs merJärnmalm Råmaterial bruten från en gruva och innehållandes en majoritet järnoxid som sedan används för framställning av råjärn. Järnmalmen anrikas för att öka procentuella mängden järnoxid och reducera mängden oönskade ämnen. Läs merNormalisering Normalisering är en värmebehandlingsprocess som ger materialet en jämnare kornstorlek vilket leder till högre brottgräns, sträckgräns och en mer förutsägbar mikrostruktur. Läs merStränggjutning Gjutmetod som genom kraftig vattenkylning skapar en oavbruten gjutsträng Läs mer