Under uppstartINNEHÅLLET EJ KVALITETSSÄKRAT Materialbeskrivingarna är tester i hur vi skulle kunna kategorisera och beskriva material i vår databas. Karaktäriseras av god hållfasthet och god svetsbarhet. Kolhalt upp till 0,2 Vikts-% Beskrivning Materialstruktur och framträdande egenskaper - Brottgräns Kraftiga spänningar kan få stålet att gå sönder helt. Kallformningsstål klarar av stora spänningar innan brott uppstår då brottgränsen är hög. - Sträckgräns Kallformningsstål har hög hållfasthet, väldigt höga spänningar krävs för att plastiskt deformera stålet. Materialnedskärningar kan tillämpas i ekonomiskt syfte men även för att öka formgivningsmöjligheterna, T.ex. minskad väggtjocklek i ett rör som är utsatt i en aggressiv miljö. - Elasticitetsmodul Bockning av kallformningsstål till önskade former är väldigt vanligt i tillverkningsprocessen. Dess höga Elasticitetsmodul bidrar till att stålet håller formen i spänningar som vanligtvis deformerar andra stål. - Svetsbarhet Den låga kolhalten i kolstålet möjliggör svetsning. God svetsbarhet möjliggör reparation och även konstruktion av komplexa former. Brottgräns Mängden dragkraft ett material kan motstå innan brott uppstår. Läs merElasticitetsmodul Förhållandet mellan pålagd kraft och förlängning av ett material inom materialets gräns för icke plastisk deformation. Läs merHållfasthet Förmågan att hos ett material ta upp statiska och dynamiska laster utan att skadas Läs merSträckgräns Kraften som krävs för att uppnå plastisk (bestående) deformation hos en metall. Läs merSvetsbarhet Metallens förmåga att svetsas för att sedan behålla dess egenskaper och prestanda under sin livstid. Läs mer Typiska applikationer Diverse komponenter inom fordonsindustrin. Framställning Genom masugnsprocessen och efterföljanande smältprocesser framställs råjärn från järnmalm. En förlegering och fördesoxidation med exempelvis Si, Mn, Al utförs ofta då råstålet tappas från konvertern eller ljusbågsugnen till skänken. I de fall man helt utgår ifrån returstål med rätt legeringsämnen ersätts masugnsprocessen av smältning i ljusbågsugn efterföljt av raffineringsprocesser. Smältan formas sedan vanligtvis antingen till slabbs och billets genom Stränggjutning eller till olika profiler genom Götgjutning. Dessa råformat formas därefter genom valsning eller smidning till lagerstandarder eller till specialdimensioner anpassade efter kundspecifika format. Härdning och anlöpning eller normalisering är värmebehandlingar som förekommer efter smidet. Innan leverans till kund tillhandahåller de flesta producenter ytterligare kundanpassning genom tex svarvning, slipning och riktning för att minimera behovet av bearbetning ute hos kund. Anlöpning Anlöpning är en värmebehandlingsprocess som normalt utförs efter härdningsprocesser. Syftet är att hela godsets struktur ska omvandlas till en martensitisk struktur samt att erhålla en sänkning av hårdhet och ökning av seghet. Läs merBillets Stränggjutna fyrkantämen från 100x100mm till 180x180mm. Götgjutning Gjutning av massiva råämnen i metall. Läs merJärnmalm Råmaterial bruten från en gruva och innehållandes en majoritet järnoxid som sedan används för framställning av råjärn. Järnmalmen anrikas för att öka procentuella mängden järnoxid och reducera mängden oönskade ämnen. Läs merNormalisering Normalisering är en värmebehandlingsprocess som ger materialet en jämnare kornstorlek vilket leder till högre brottgräns, sträckgräns och en mer förutsägbar mikrostruktur. Läs merStränggjutning Gjutmetod som genom kraftig vattenkylning skapar en oavbruten gjutsträng Läs mer