Du är här

Isotropiskt Stål , IQ-stål

Karaktäriseras av god tryckhållfasthet och hög sträckgräns. Inneslutningsbilden har lika kvalité i alla riktningar.

Beskrivning

Materialstruktur och framträdande egenskaper

- Sträckgräns
Hög sträckgräns bidrar till att spänningar som uppstår i stålet kan variera inom ett större intervall, hög spänning i stålet krävs för att uppnå plastisk deformation.

- Termisk Utmattning
Upprepade temperaturförändringar medför termisk utmattning av ett stål.

- Brottgräns
Kraftiga spänningar kan få stålet att gå sönder helt. IQ-stål klarar av stora spänningar innan brott uppstår då brottgränsen är hög.

- Tryckhållfasthet
Stålets hållfasthet gentemot spänningar som verkar utifrån och in mot stålet. Inneslutningsbilden i IQ-stål är lika i alla riktningar vilket leder till att stålet står emot påfrestningar som uppstår från spänningar i alla riktningar.

Brottgräns
Mängden dragkraft ett material kan motstå innan brott uppstår.
Läs mer
Hållfasthet
Förmågan att hos ett material ta upp statiska och dynamiska laster utan att skadas
Läs mer
Plastisk deformation
Formförändring av material genom att lägga på en så pass stor kraft att den elastiska förmågan överskrids och den inre strukturen förskjuts. Efter att kraften avlägsnas sker en viss återfjädring för de flesta material.
Sträckgräns
Kraften som krävs för att uppnå plastisk (bestående) deformation hos en metall.
Läs mer
Termisk utmattning
Cykliska värmeförändringar ger upphov till spänningar i en metall som under lång tid kan resultera i plastisk deformation och sprickbildning
Läs mer
Tryckhållfasthet
Mängden kraft en metall kan tryckas ihop med utan att deformeras plastiskt.
Läs mer

Typiska applikationer

Kugghjul och kullager, även vanligt inom fordonsindustrin.

Framställning

Genom masugnsprocessen och efterföljanande smältprocesser framställs råjärn från järnmalm. En förlegering och fördesoxidation med exempelvis Si, Mn, Al utförs ofta då råstålet tappas från konvertern eller ljusbågsugnen till skänken.

I de fall man helt utgår ifrån returstål med rätt legeringsämnen ersätts masugnsprocessen av smältning i ljusbågsugn efterföljt av raffineringsprocesser. Smältan formas sedan vanligtvis antingen till slabbs och billets genom Stränggjutning eller till olika profiler genom Götgjutning.

Dessa råformat formas därefter genom valsning eller smidning till lagerstandarder eller till specialdimensioner anpassade efter kundspecifika format.

Innan leverans till kund tillhandahåller de flesta producenter ytterligare kundanpassning genom tex svarvning, slipning och riktning för att minimera behovet av bearbetning ute hos kund.

Därefter värmebehandlas materialet för att uppnå slutliga egenskaper. Exempel på värmebehandling är Härdning och anlöpning, Normalisering, Karbonitrering.

Anlöpning
Anlöpning är en värmebehandlingsprocess som normalt utförs efter härdningsprocesser. Syftet är att hela godsets struktur ska omvandlas till en martensitisk struktur samt att erhålla en sänkning av hårdhet och ökning av seghet.
Läs mer
Billets
Stränggjutna fyrkantämen från 100x100mm till 180x180mm.
Götgjutning
Gjutning av massiva råämnen i metall.
Läs mer
Järnmalm
Råmaterial bruten från en gruva och innehållandes en majoritet järnoxid som sedan används för framställning av råjärn. Järnmalmen anrikas för att öka procentuella mängden järnoxid och reducera mängden oönskade ämnen.
Läs mer
Karbonitrering
Karbonitrering ökar halten av kväve och kol i stålets yta vilket resulterar i ökad slitstyrka och hårdhet.
Läs mer
Normalisering
Normalisering är en värmebehandlingsprocess som ger materialet en jämnare kornstorlek vilket leder till högre brottgräns, sträckgräns och en mer förutsägbar mikrostruktur.
Läs mer
Stränggjutning
Gjutmetod som genom kraftig vattenkylning skapar en oavbruten gjutsträng
Läs mer