Materialegenskapsförändrande bearbetning där materialet värms upp och samtidigt exponeras för kvävgas som via diffusion skapar hårda nitrider på materialets yta.
Materialet värms i en ugn upp till en temperatur som ligger något under AC1 (500-550 grader celsius) och omges samtidigt av en ammoniakgas som på grund av värmen bryts ned till vätgas och kvävgas.
Kvävgasen reagerar med vissa beståndsdelar i materialets yta så att det via diffusion skapas nitrider med hög hårdhet och nötbeständighet. Tiden som krävs för att nitrera ytan beror på materialets sammansättning och till vilket djup materialet önskas härdas och kan ta mellan cirka 10 till flera 100 timmar på grund av den låga diffusionshastighet kväve har i det angivna temperaturområdet.
En typisk biprodukt av processen är att det uppstår en mycket hård vit järnyta ovanpå materialet som vid behov kan behövas avlägsnas.
Typiska tillämpningsområden för metoden är skapandet av en tunn och nötbeständig yta med hög hållfasthet hos en stålkomponent som till exempel kugghjul, vevstakar eller ventildelar. Dessutom ökas ytans utmattningshållfasthet och korrosionsbeständighet.
Diffusion
I naturens strävan efter jämvikt så sker en naturlig spontan vandring av lösta ämnen i framförallt vätskor eller gas för att skapa en jämnt fördelad lösning i hela mediet. Även i metaller kan diffusion ske men då oftast i högre temperaturer, dock ej nödvändigtvis över smältpunkten.
Hållfasthet
Förmågan att hos ett material ta upp statiska och dynamiska laster utan att skadas
Hårdhet
En metalls motstånd mot lokal plastisk deformation som uppstår vid tex repning eller skärande bearbetning.
Utmattningshållfasthet
Ett materials förmåga att motstå upprepade varierande belastningar som ej uppnår materialets brottgräns