Under uppstartINNEHÅLLET EJ KVALITETSSÄKRAT Materialbeskrivingarna är tester i hur vi skulle kunna kategorisera och beskriva material i vår databas. Karaktäriseras av hög hårdhet och hög slitstyrka. Egenskaperna är anpassade för kullagerapplikationer. Beskrivning Materialstruktur och framträdande egenskaper - HårdhetHög och jämn hårdhet är extremt viktigt, kullagerstålets livstid ökar avsevärt om kullagren är hårdare än banan (Raceway) (1-2 HRC). - SlitstyrkaStändig kontakt mellan kullager och banan (Raceway) under lång tid ställer höga krav på stålets slitstyrka. Urflisning av stålet skulle innebära en direkt försämring av kullagrets prestanda i form av ökad friktion, det är därför viktigt att kullagerstålet har hög slitstyrka. - TryckhållfasthetStatiska och dynamiska spänningar påfrestar kullagerstålet i de olika applikationerna, god tryckhållfasthet eftersträvas i kullagret för att motverka formändring och plastisk deformation. - Formstabilitet vid härdningDå struktur förändringar sker vid härdning uppstår spänningar i materialet. De olika strukturerna tar upp olika mycket volym i materialet vilket leder till att kullagrets slutliga form och dimension kan variera. God formstabilitet vid härdning säkerställer att formen och dimensionen blir den förväntade. Formstabilitet vid härdning Förutsägbar, stabil formändring efter härdning Läs merHårdhet En metalls motstånd mot lokal plastisk deformation som uppstår vid tex repning eller skärande bearbetning. Läs merPlastisk deformation Formförändring av material genom att lägga på en så pass stor kraft att den elastiska förmågan överskrids och den inre strukturen förskjuts. Efter att kraften avlägsnas sker en viss återfjädring för de flesta material. Slitstyrka Ett materials motstånd mot nötning, dvs att partiklar av ytan löpande avlägsnas vid kontakt med annan yta/medie. Tryckhållfasthet Mängden kraft en metall kan tryckas ihop med utan att deformeras plastiskt. Läs mer Typiska applikationer Används mest i Kullager men även i hydraulik och pumpar. Framställning Genom masugnsprocessen och efterföljanande smältprocesser framställs råjärn från järnmalm. En förlegering och fördesoxidation med exempelvis Si, Mn, Al utförs ofta då råstålet tappas från konvertern eller Ljusbågsugnen till skänken. I de fall man helt utgår ifrån returstål med rätt legeringsämnen ersätts masugnsprocessen av smältning i ljusbågsugn efterföljt av raffineringsprocesser. Smältan formas sedan vanligtvis antingen till slabbs och billets genom Stränggjutning eller till olika profiler genom Götgjutning. Dessa råformat formas därefter genom valsning eller smidning till lagerstandarder eller till specialdimensioner anpassade efter kundspecifika format. Innan leverans till kund tillhandahåller de flesta producenter ytterligare kundanpassning genom tex svarvning, slipning och riktning för att minimera behovet av bearbetning ute hos kund. Därefter sätthärdas eller induktionshärdas stålet för att uppnå slutliga egenskaper. Billets Stränggjutna fyrkantämen från 100x100mm till 180x180mm. Götgjutning Gjutning av massiva råämnen i metall. Läs merJärnmalm Råmaterial bruten från en gruva och innehållandes en majoritet järnoxid som sedan används för framställning av råjärn. Järnmalmen anrikas för att öka procentuella mängden järnoxid och reducera mängden oönskade ämnen. Läs merStränggjutning Gjutmetod som genom kraftig vattenkylning skapar en oavbruten gjutsträng Läs mer