När skäreggen möter arbetsstycket så deformeras materialet genom skjuvning vilket resulterar i någon av de tre olika typerna spånbildning
Diskontinuerliga spån
Spån som uppstår genom plastisk deformation ihop med återkommande brott vilket ger spånan en icke jämn tjocklek.
Dessa spån bryts lätt i mindre delar vilket leder till mindre friktion, bättre ytjämnhet och enklare spåntransport. Dock kan brotten ge upphov till vibrationer som påverkar ytjämnheten negativt.
Uppstår framförallt vid spröda material, större spåntjocklek, lägre skärhastigheter och låg vinkel mellan skär och arbetsstyckets yta.
Kontinuerliga spån
Spån som uppstår genom ren plastisk deformation utan brott vilket resulterar i en jämn spåntjocklek. Dessa ger minimala vibrationer vilket är bra för ytjämnheten men med nackdelen att spånorna ofta är långa och kan störa skärförloppet.
Kontinuerliga spån med lösegg
Spån som uppstår likt kontinuerliga spån men med skillnad att cyklisk löseggsbildning, avlagringar av materialet som byggs på tills de släppar för att sedan byggas upp igen, resulterar i försämrad ytjämnhet.
