Du är här

Ferritiska rostfria stål

Ferritiska rostfria stål är korrosionsbeständiga och används ofta i dekorativa applikationer

Beskrivning
Illustration av Ferritiska rostfria stål

Materialstruktur och framträdande egenskaper

Rostfria ståls goda korrosions motstånd kommer från legeringsämnen, i huvudsak Krom, som gör att materialet bildar ett skyddande ytskikt. Genom att tillsätta ytterligare legeringar såsom tex Molybden, Nickel och Nitrogen kan denna egenskap förstärkas.

Ferritiska rostfria stål, även kallade kromstål, består uteslutande av ferritisk rymdcentrerad mikrostruktur och karbider.

Gruppen innehåller material med både lägre och högre korrosionsmotstånd men är överlägset gällande motståndet mot spänningskorrosion.

De mekaniska egenskaperna är ungefär liknande som för låglegerade kolstål och används främst för dess värmebeständighet.

Alla ferritiska rostfria stål är starkt magnetiska.

Den låga nickelhalten gör det till ett billigare alternativ jämfört med tex austenitiska rostfria stål.

Austenitiska rostfria stål
Austenitiska rostfria stål är mycket korrosionsbeständiga och används ofta för sin goda formbarhet.
Läs mer
Korrosionsmotstånd
Alt korrosionshärdighet. Ett metalls egen förmåga att snabbt skapa en oxidhinna som isolerar materialet mot fortsatt oxidation vilket förhindrar att materialet löses upp.
Läs mer
Spänningskorrosion
Material som belastas eller har inre spänningar kan ge upphov till sprickbildning i ytan där korrosion initieras
Läs mer

Typiska applikationer

Applikationer med begränsat behov av korrosionsmotstånd så som tex pumpaxlar, turbiner, muttrar, bultar, livsmedelstillverkning.

Materialet används även för estetiska applikationer där man även vill komma åt dess magnetiska egenskaper såsom tex kylskåpsdörrar.

Då de klassas som ett mjukt magnetiskt material kan de nyttjas som kärna till elektromegneter.

Mjukt magnetiskt
Material som är relativt lätt att magnetisera och att avmagnetisera.

Framställning

Rostfria stål tillverkas vanligtvis av returstål (skrot) som smälts i ljusbågsugn efterföljt av behandling i AOD-konverter innan smältan går vidare till skänkbehandling där stålet får sin slutliga kemiska sammansättning.

Smältan stänggjuts till profilämnen (slabs, blooms eller billets) alternativt götgjuts till grövre ämnen. Stränggjutna ämnen varmvalsas, med eventuell avslutande kallvalsning, till färdiga plåtar eller profiler medan göten ofta friformssmids.

Billets
Stränggjutna fyrkantämen från 100x100mm till 180x180mm.
Blooms
Stränggjutna fyrkantämnen på 200x200mm till 400x400mm. Blooms vidareförädlas genom tex valsning och dragning till olika grövre profiler.
Läs mer
Slabs
Stränggjutna platta rektangulära ämnen från 200x400mm till 250x2000mm. Även kallade plåtämnen. Nyttjas för att skapa formatplåt, band och coils.
Jämförbara materialgrupper
  Austenitiska  FERRITISKA Martensitiska Duplexa Utskiljningshärdade
Korrosionsmotstånd Bra - Utmärkt Bra Bra Utmärkt Bra
Brottgräns, Rm 560-760MPa 500-520MPa 750 - 1100 650 - 750 900 - 1450
Sträckgräns, ReH 260-310MPa 320-350MPa 200 - 800 400 - 530 600 - 1300
Värmehärdbar Nej Nej Ja Nej Nej
Deformationshärdbar Hög Medium Medium Medium Medium
Magnetiskt Nej Ja (mjuk) Ja (hård) Ja Ja
Högtemp.användning Vissa Vissa Nej Nej Nej
Lågtemp.användning Ja Nej Nej Vissa Nej
Formbarhet Utmärkt Medel Låg Medel Medel
Skärbarhet Medel God God Låg God
Svetsbarhet Utmärkt Låg Låg Kräver kunskap Hög