Desoxidation som enhetsoperation vid järn- och stålframställning

Syre från omgivningens atmosfär löses in i metallsmältan, vilken har hög förmåga att lösa in gaser. Den fasta metallen, å andra sidan, har låg förmåga att lösa in gaser. Vid stelning bildas därmed porositet, samt oxidiska inneslutningar. Både porositet samt inneslutningar har en negativ inverkan på materialets slutgilitga egenskaper. Därmed är det ett mål att minimera dess mängd, och en metod för att åstadkomma minimering är genom desoxidation.

Ytterliggare ett skäl varför desoxidation är viktigt ses hos legeringsämnenas påverkan. Syre bildar relativt enkelt oxidiskaföreningar med legeringsämnen i metallsmältan. Legeringsämnen har tillsatts för att uppnå specifika egenkaper hos stålet, vilka ej uppnås om ämnet har bildat en oxidisk förening. 

Desoxidation kan göras genom att tillsätta reagens med hög affinitet till syre. Reagensen bildar en oxid, vilken sedan fångas upp i slaggen. Exempelvis kan aluminiumpulver tillsättas. Aluminiumoxider bildas snabbt, varpå syret i metallbadet "låses fast" av aluminium. Aluminiumoxiderna kan sedan fångas upp i slaggen. Mängden av syre i metallbadet har då sänks. vakuumbehandling-som-enhetsoperation-vid-jarn-och-stalframstallning">Vakuumbehandling kan också tillämpas, på liknande sätt som för avlägsning av övriga gaser inneboende hos metallsmältan.

Reoxidation, varpå syre återigen löses in i smältan då den är i kontakt med syre i omgivningen, är ett vanligt förekommande fenomen.